Juho Romakkaniemi: När staten fastnar i skuldfällan

25.11.2020
Toimitusjohtaja
Juho Romakkaniemi

Uusimmat

Keskuskauppakamarin toimitusjohtaja Juho Romakkaniemi. Kuva: Roni Rekomaa

Grekland kom att bli symbolen för vad som händer när en stat förlorar kontrollen över sin ekonomi och blir beroende av hjälp från andra länder för att hindra en total kollaps i samhällsfunktionerna. Det som hände i Grekland är ett varnande exempel för andra eftersom landet hade en i grunden stabil ekonomi och en skuldsättning i nivå med andra europeiska länder. Den katastrof som följde var ett resultat av ogjorda reformer och en skenande skuldsättning. 

Om en skuld är bra eller dålig för ett land beror på vad som görs med pengarna. Den avgörande frågan är om de används för att fortlöpande täcka underskott eller för att finansiera investeringar som skapar tillväxt, jobb och skatteintäkter i framtiden. För Finlands del visar de låga tillväxtsiffrorna att de stora summor som staten har lånat under det senaste decenniet har använts för att lappa luckorna i budgeten i stället för att finansiera investeringar som ger avkastning senare.

Under 1960-, 70- och 80-talen växte ekonomin i snitt med cirka 4 procent. Under 1990- och 2000-talet låg siffran kring 2 procent för att under 2010-talet sjunka till drygt 1 procent. I år förorsakar pandemin ett stort hack i kurvan och det är få som räknar med större uppsving under de kommande åren.

Det är enkelt att ställa en diagnos: Den offentliga ekonomin lider av allvarliga strukturella problem när ett land tvingas ta lån också då konjunkturen är på topp. I Finland räckte den senaste högkonjunkturen inte för att stoppa skuldspiralen. Före finanskrisen 2008 var statsskulden 33 procent i förhållande till BNP. Finansministeriet räknar med att skulden klättrat upp till 76 procent år 2024.

Flera enkäter visar att en stor del av företagen räknar med minskad försäljning och sämre utsikter för det kommande året. Det betyder krympande skatteintäkter, minskad export, färre investeringar i ny produktion och sämre sysselsättning. Allt detta gör att den växande skulden blir ännu svårare att hantera. 

I en internationell jämförelse är Finlands skuldsättning på en genomsnittlig nivå, kring EU-medianen. Den låga räntenivå som gäller för tillfället riskerar att leda till överflödig låntagning, framför allt i en situation som denna då staten får betalt för att ta lån. Heidi Schauman konstaterade i den här spalten tidigare under veckan att Finland behöver ett finanspolitiskt ramverk, som används i till exempel Sverige, för att skapa hållbarhet och kontinuitet i ekonomin.   

Jämfört med övriga Norden har Finland förutom en stor skuldbörda även avsevärt mindre privat kapital. Det senare har sina historiska orsaker, bland annat traditionen att spara pengar på bankkontot och ha det mesta av kapitalet uppbundet i den egna bostaden. Det går ändå att styra utvecklingen med reformer. Till exempel aktiesparkontot som trädde i kraft vid årsskiftet har lett till att cirka 40 000 finländare börjat spara i aktier.

Juho Romakkaniemi

Juho Romakkaniemi

Toimitusjohtaja

+358 40 050 5269

Kategoriat:Työllisyys, Talous, Juho Romakkaniemi