När är rätt tajmning om inte nu?

Under de senaste åren har vissa politiska reformer pressats fram trots allvarliga systemfel medan andra nödvändiga förnyelser gång på gång skjutits upp, ofta med motiveringen att tidpunkten eller förhållandena inte är de rätta. Till kategorin ”tajmningen är fel” hör framför allt de åtgärder som påverkar sysselsättningen. Det gäller i synnerhet en av de mest centrala komponenterna, lokala avtal på företagsnivå.

För tillfället är det en global högkonjunktur som driver upp tillväxt- och sysselsättningssiffrorna i Finland och många andra länder. I ett sådant läge är det lätt för en regering att säga att uppsvinget till stor del beror på den egna jobbpolitiken och att det inte finns behov för mer omfattande reformer, åtminstone inte nu.

Att vi är inne i en högkonjunktur syns i ekonomin men inte i politiken. När tillväxtsiffrorna inom två eller tre år sjunker tillbaka till 1-procentsnivån och i värsta fall under är det betydligt svårare än i det nuvarande läget att få den offentliga ekonomin i balans. Vi har redan halkat rejält efter övriga Norden och för tillfället tyder ingenting på att vi ens kommer att komma i närheten av våra nordiska grannar när det gäller ekonomin.

Regeringen presenterade efter höstens budgetmangling en budget för nästa år som har ett underskott på hela 6,9 miljarder euro. Det är en enorm summa att låna under en högkonjunktur och minst lika oroväckande är att endast en del av pengarna ska gå till investeringar som skapar tillväxt och skatteintäkter längre fram.

För att få det rätta perspektivet kan vi göra en jämförelse med Sverige. Finansministeriet förutspår att Finlands offentliga skuldsättning i förhållande till BNP fortsätter att växa och överskrider 72 procent år 2023. Före pandemin var siffran 59,5 procent. Skuldsättningen ökade också i Sverige under pandemin men minskar under de kommande åren och kryper ner mot 30 procent. Danmark ligger på motsvarande nivå som Sverige medan Norge som bekant har stora överskott.

Om man vill pricka in den rätta tidpunkten för att genomföra åtgärder inom till exempel sysselsättningen och beskattningen för att få den offentliga ekonomin i balans är vi där nu. Konsumenterna är optimistiska och ser positivt på sin ekonomi. En stor del av företagen ser också positivt på den närmaste framtiden. Tack vare det goda konjunkturläget tyder allting på att BNP-tillväxten fortsätter att vara stark också nästa år.

Det finns förstås orosmoment i den globala ekonomin, men utgångsläget är bättre än det har varit på länge och sannolikt gynnsammare än vad det är om några år. Samhällena öppnar upp tack vare vaccinationerna samtidigt som bland annat EU:s stora stimulanspaket för in nya pengar i systemet. Finland väljer trots de goda förutsättningarna att skjuta upp nödvändiga reformer och driva upp skuldsättningen till nya rekordnivåer.

Kirjoitus on julkaistu alunperin HBL:ssä 1.10.2021.

Romakkaniemi Juho

Juho Romakkaniemi

Toimitusjohtaja

+358 40 050 5269

Kategoriat:Talous, Juho Romakkaniemi